av att allt alltid ska gå emot oss i den här babykarusellen. Jag trodde ju att jag skulle få tjata på vårdgarantin om att vi skulle få byta till en kommun med en kortare kötid. Men idag ringde hon! Men med dåliga nyheter. Tydligen har vi inte fått ok från hemkommun att byta för att jag har så dåliga värden så jag måste vara kvar där vi är. Min första läkare trodde tom att vi skulle få förtur i kön (det kan man inte få tydligen) för att mina ägg åldras snabbare än de ska, dvs jag kommer komma i klimakteriet tidigt.
I alla fall, jag ringde fertilitetsenheten och försökte förklara läget "då ska du prata med en sekreterare om du vill veta din plats i kön". Jag försökte förklara igen vad jag ville veta och hon började leta på mitt personnummer men hittade inget. Jag fick vänta i vad som kändes som en evighet innan hon kom tillbaka och sa att de inte hittade nåt men att de skulle leta vidare och sedan ringa mig. Ganska snabbt ringde det igen och nu var det en ny sköterska (den första lät snäll och gullig, den här var lite mer tjurig tant...) och jag fick förklara allt igen (jag trodde ju att hon skulle vara insatt i mitt case och ha hittat vad de sökte men nej) varpå hon säger "ja men då ska du prata med sekreterarna, dom ringer dig i morgon". Suuuuuck! Till saken hör att när vi gjorde vår utredning fick vi ta om proverna för att resultaten "försvann". Hmm vad händer där borta egentligen?
Just nu känns det väldigt deppigt. Min första läkare tyckte inte att mina värden var sååå dåliga även om de såklart inte var tiptopp men om de nu är så dåliga att de inte anser att vi får byta kö känns det som om de räknar ut oss helt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar