I går kväll brast det på alla plan.
Första IVF-försöket är över. Ska egentligen inte testa förrän på måndag men redan igår visste jag. Man känner ju sånt. Dessutom har jag idag fått en liten blödning och blod och graviditeter känns som en dålig kombination på alla sätt.
Har följt många andra IVF-bloggar och känner sån enorm lättnad av att ni är fler som känner som jag. Ibland blir jag rädd för mig själv och mina mörka tankar. Jag tycker inte om att se andra gravida, jag kan inte längre bli genuint glad när andra berättar att de ska ha barn. Jag känner mig som världens hemskaste människa men just nu har jag bara så fullt upp med mig själv och min sorg. Jag SKA bli gravid, vi SKA få vår familj en dag. Jag vet det, men det är bara så tungt just nu.
Har inte berättat för varken familj eller vänner om att vi försöker, och har svårt, att bli gravida. Därför känner jag att jag behöver få skriva av mig tankar och funderingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar