Bloggen och jag

Behovet med bloggen kom ur att jag behövde ventilera tankar och känslor inför det svåra med att inte kunna "skaffa" barn. Att läsa era andras bloggar och inse att jag inte var ensam i mina funderingar och känslor var enormt skönt och hjälpte mig mycket.

Nu när det underbara äntligen har hänt, jag är gravid i v 13 och fått se vårt underbara lilla mirakel sprattla på UL och ser min mage växa, finns inte behovet att ventilera längre. Jag hoppar fortfarande in och läser era bloggar och jag hoppas och önskar att ni också får uppleva ert plus, men min resa med bloggen slutar här.

Tack för alla fina inlägg och peppande kommentarer!
Varm kram

Recept på ett plus?

Nja det vet jag väl inte men jag tänkte ändå sammanfatta vad jag gjort den här vändan som resulterade i det fina plusset, ifall nån kan ha nytta av det är det toppen!

ca 3 mån innan ÄP
Börjar med D-vitamintabletter. D-vitamin behövs när vi inte får så mycket solljus.
Börjar äta Vetgroddsolja som innehåller mycket E-vitamin som ska vara bra för slemhinnorna och även hjälpa ägget att fastna (?).

ca 2 mån innan ÄP
Börjar med akupunktur ca 2 gånger i veckan.
I samband med detta började jag även dricka ett kinesiskt ört-te (som smakar vedervärdigt). Teet ska vara bra för magen och innehålla progesteron vilket jag tydligen ligger lågt i. Teet ska även kunna höja ett lågt AMH-värde (?).

Dagen innan ÄP fick jag akupunktur samt samma dag som ET.
Därefter fortsatte jag i två veckor 2ggr/v med akupunkturen.
Samma dag som ET börjar jag använda en progesteronkräm efter tips från akupunktören. Smörjs in på magen morgon och kväll.
En dryg vecka efter ET slutar jag med vetegroddsoljan.
Ca 3 veckor efter ET slutar jag med D-vitamin.
Ca 4 veckor efter ET slutar jag med det kinesiska teet.
Progesteronkrämen skall användas hela första trimestern.

Jag säger inte att dessa saker verkligen funkar -men för oss gjorde de det! Om de haft inverkan för resultatet kan jag ju inte veta och ett tag tänkte jag att jag blandade för mycket så att de kanske börjar ta ut varandra men jag vet inte, man får bara göra det man tror blir bäst!

Oro och längtan

Ojojoj vad tiden går grymt långsamt. Jag kan inte koncentrera mig på jobbet och längtar bara till aug/sept och att jag fortfarande ska vara gravid då. Jag känner efter så mycket och försöker känna gravidsymptom men tycker det känns mer som mensvärk och då blir jag så orolig att det inte finns plats för andra tankar än "Stanna hos oss älskade pyre. Stanna. Stanna. Stanna." Mår i alla fall illa rätt ofta och det går oftast över om jag äter nåt litet men äter jag en stor måltid blir det bara sämre plus att det blir körigt i magen... Dags för efterjobbet-tuppluren nu.

Mycket att ta in...

En vecka sedan TD nu. Sedan det första testet har det blivit två till :)
Ett i onsdags innan jag ringde och bokade tid för inskrivning hos MVC. Vi kunde inte riktigt bara förlita oss på ETT test. Sedan var jag tvungen att ta ett i går morse för under midsommarafton tyckte jag inte att jag kände nåt alls så vi blev lite oroliga men resultatet visade sig blixtsnabbt så då kändes det genast bättre!
Det är helt fantastiskt men fortfarande helt obegripligt - vi väntar barn!

Jag kan inte riktigt tro det men

det här röda, fina och så otroligt efterlängtade strecket visade sig på direkten i morse!

Inget att rapportera

Än har det inte hänt nåt, varken mens eller gravidsymptom... TD i morgon! Känns som det brukar innan mens men det kanske känns så när man är gravid också. Vad vet jag? Hoppas fortfarande att this is it men det är en försiktig förhoppning för att inte bli för ledsen om det skulle gå illa...

The fat lady is about to sing...

Jag har inte vågat skriva nåt på länge. Har känts som om jag kan jinxa det hela om jag sätter ord på mina tankar... Men jag har läst era bloggar!
Jag har haft en sån otrolig skön känsla, ett lugn, utan att alls vara säker på att det gått vägen, men ändå, ett skönt lugn. Jag har mått hur bra som helst, tagit det lugnt, ätit bra.
Men igår kom det krypande. Känslan av att nä, nu kommer den fruktade mensen. Och idag har jag ont i huvudet  som jag får innan mens. Skit, skit, skit, skit.
Jag hade verkligen verkligen en bra känsla att vår fighter skulle klara det, om nån ska så fixa det borde det väl den här stjärnan.
Nu känner jag mig bara trött och förbannad. Och det värsta är allt agg jag känner mot alla som har/får barn. Jag vill inte träffa dom, jag vill inte träffa barnen. Jag blir irriterad på filmer där de får barn eller reklamfilmer med barn. Man blir ju verkligen helt knäpp.
Jag vill inte heller fira midsommar (hos oss!) med alla glada barnfamiljer och jag ser (nu) verkligen inte fram emot sommarens 60-års kalas med lika många ungar som vuxna där vi är de enda utan barn.
Ååå jag såg verkligen fram emot en liten februaribebis... Att få bli mamma under mitt trettionde år, eftersom jag fått revidera planen allt eftersom 1) Barn innan 30 2) Gravid innan 30 3) Bli mamma under mitt 30nde år...
Nu ska jag lägga mig i soffan och äta godis och dricka läsk vilket jag inte gjort under ruvartiden då jag varit hälsomedveten som 17.

kram och tack för att ni finns, och förstår!