Behovet med bloggen kom ur att jag behövde ventilera tankar och känslor inför det svåra med att inte kunna "skaffa" barn. Att läsa era andras bloggar och inse att jag inte var ensam i mina funderingar och känslor var enormt skönt och hjälpte mig mycket.
Nu när det underbara äntligen har hänt, jag är gravid i v 13 och fått se vårt underbara lilla mirakel sprattla på UL och ser min mage växa, finns inte behovet att ventilera längre. Jag hoppar fortfarande in och läser era bloggar och jag hoppas och önskar att ni också får uppleva ert plus, men min resa med bloggen slutar här.
Tack för alla fina inlägg och peppande kommentarer!
Varm kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar